Att växa upp som flicka i en arbetarfamilj under 1900-talets mitt
Jag förklarar för henne att det är viktigt att pappa får en fin bukett på sin 50-årsdag, men att jag har så lite att köpa för. Dessutom sitter pappa i soffan och är sjuk. Blommorna är det enda han får idag.
Så glad jag är på hemvägen med en stor vacker bukett i handen. Tänk vad glad mamma ska bli som får ge pappa en så storslagen bukett för så lite pengar.
Sverige, mitten av femtiotalet. En liten flicka läggs in på sjukhus. Hon drömmer om att börja skolan, sedan drömmer hon om att arbeta med mode. Med en bror som sitter på mentalsjukhus, en pappa som hoppar från jobb till jobb och en morfar som kände Moa Martinsson följer vi sjukhusflickan under de där åren då både hon själv och Sverige är i stor förändring.
Tapetblomman är en autofiktiv memoar om att växa upp som flicka i en arbetarfamilj under 1900-talets mitt.
Författare: Gudrun Wallte
ISBN: 9789178857197
Bandtyp: Mjuka pärmar, 292 sidor
Provläsning: Tapetblomman
Pressmaterial omslagsbild: 9789178857197
Pressmaterial författarbild: Gudrun Wallte (Fotograf: Annika Andersson)
Marias bokhylla –
En liten flicka läggs in på sjukhus i mitten av femtiotalet. Därifrån följer vi hennes uppväxt i ett Sverige som förändras. Hon är född i en arbetarfamilj, och även om hon själv skulle vilja läsa vidare, tycker inte hennes familj att det är rätt väg utan det klart att hon ska välja att arbeta istället. Hennes pappa hoppar från arbete till arbete, och de flyttar runt en hel del, och hon har en bror som hamnar på mentalsjukhus. Men hon har drömmar och vill arbeta med mode, och kämpar för att nå sina mål.
I den här autofiktiva (autofiktion är en genre som blandar fakta och fiktion) berättelsen får vi möta en person som kämpar trots motgångar, som kanske inte alltid syns och hörs och som kanske inte alltid har de bästa förutsättningarna men som ändå gör sitt bästa. Och det är fint att läsa om. Speciellt när man har prologen i åtanke, där Gudrun Wallte skriver om styrkan i att ha skrivit om den familj hon växer upp i.
Det är en bit svensk historia om ett helt vanligt barn i en arbetarfamilj blandat med stor glädje, fram- och motgångar. Huvudkaraktärens liv beskrivs på ett väldigt målande sätt och det är ofta som hjärtat kniper åt lite extra av medkännande. Är det särskilt fartfyllt? Nej, det är det inte, men det behöver det såklart inte vara heller. Språkmässigt är det på en lagom nivå och passar genre och bokens innehåll. Och även om bokens huvudperson kanske är en tapetblomma ur den bemärkelsen att hon inte alltid syns eller hörs, är det inget som hon låter stoppa henne och det är fint att läsa om.
Marie Eriksson –
En fantastisk bok om hur det är att växa upp på 50-talet i arbetarklassen och underbart att få ta del av denna gripande och autofiktiva berättelse.
Jag kunde knappt lägga ifrån mig boken och jag är så glad att jag fått läsa den.
Marie Eriksson –
En fantastisk bok om hur det är att växa upp på 50-talet i arbetarklassen och underbart att få ta del av denna gripande och autofiktiva berättelse.
Jag kunde knappt lägga ifrån mig boken!