Det borde inte vara möjligt för artonåriga Sofie att få ett
forskarstipendium till ett av världens bästa universitet. Det borde inte
vara möjligt att slita sönder en flygplansstol eller flytta en bil
flera meter åt sidan med bara händerna. Naturvetaren i Sofie vet det.
Men hur ska hon förklara att det hänt?
Richard har hela sin
familjs hemlighet att skydda. En hemlighet han kunde ge sitt liv för.
Men han räknade aldrig med sin egen reaktion på Sofie. Hur hon skulle
påverka honom över alla gränser.
Tillsammans bryter de mot alla
regler och när Richard berättar om hemligheten utsätter han dem båda för
dödlig fara. Sofie inser att hon inte längre bara är forskaren, hon är
också försöksdjuret.
Homo Maior är en berättelse som
utspelar sig i gränslandet mellan det möjliga och det omöjliga. Om
kärlek som uppstår där man minst anar det. Oväntad vänskap, maktspel och
en upplösning där Sofie måste inse hur lite hon vet om världen och om
sig själv.
Författare: Ida Lewin
Provläsning: Homo Maior
ISBN: 9789178850044
Bandtyp: Inbunden med 291 sidor
Pressmaterial omslagsbild: 9789178850044
Pressmaterial författarbild: Ida Lewin
Marias bokhylla –
Sofie är väldigt smart och har, som blott 18-åring, fått ett stipendium för att forska på ett av världens bästa universitet. Det borde inte vara möjligt. Inte heller borde det vara möjligt att plötsligt rycka sönder en flygplansstol eller springa väldigt långt på väldigt kort tid, men så är det. Hon möter Richard på flyget till USA och sedan stöter de på varandra på flera ställen. Sofie känner sig trygg med Richard, men han är i sin sida väldigt hemlighetsfull och vill inte riktigt släppa in henne. Och det visar sig att han har goda grunder till det, för när han väl berättar, utsätter han dem båda för stor fara.
Homo Maior är Ida Lewins debutbok och det är en välskriven berättelse mitt emellan det möjliga och det omöjliga. Det är så pass skrivet att det verkligen känns trovärdigt. Varför skulle det inte kunna finnas fler människosorter än de vi hittills har vetat om, och såklart tror de att de är lite bättre men är samtidigt rädda för att Homo Sapiens ska komma på att de finns och på det sättet försöka övervinna dem.
Persongalleriet är lagom stort och jag tycker om att det finns fler personer med problem än bara Sofie, och att hon som väldigt skyddat ensambarn från Norrland har hittat vänner och en plats att vara på. Inte för intet får jag lite Twilight-vibbar, men utan vampyrismen och det är inte svårt att räkna ut var Richard och Sofies relation är på väg. Däremot finns det flera andra saker som jag inte lyckas räkna ut förrän mot slutet och det uppskattar jag verkligen.
Språket är bra och sidorna flyger bara fram. Det är ett spännande sätt att se på forskning, på människans kapacitet och möjlighet. Slutet känns, även om den här berättelsen är avklarad, som en början på något större.