Lovisa är en ung präst som är lite kontroversiell. Hon kallar Vår Herre
för regissören och skriver i sin blogg att hon tycker att människor bör
strunta i de tio budorden och istället skriva sina egna budord. En dag
blir hon uppringd av en äldre dam på ett äldreboende som absolut vill
tala med just henne. Eftersom kvinnan bor i en annan församling än den
som Lovisa jobbar i kunde man ju tänka sig någon förklaring, men det
kommer liksom ingen. Lovisa tror att det handlar om ett vanligt samtal i
livets slutskede, men ingenting blir som vanligt efter det. Vem är
egentligen kvinnan och varför börjar det hända konstiga saker i Lovisas
liv? Detta är en historia om hur en vanlig människa kom att leva ett
extraordinärt liv och en historia om hur man finner extraordinär vänskap
på de mest vanliga ställen

Provläsning: Fassenburgs