August lever ett inrutat liv med katten Berit, i sitt hus långt inne i skogen. Varje morgon vaknar han av brevbärarens oväsen, skriker, förbannar eldklotet, äter sin sura mjölk med flingor … Alla dagar är likadana, det är som att han lever om samma dag hela tiden … men varför gör han det?
Något skakar plötsligt om Augusts vardagsmönster och han tvingas i en annan riktning. Ett alldeles speciellt oläst brev och ett oväntat besök vänder världen upp och ner.
Dessutom dyker minnet från ett annat liv, innan ensamheten, upp. Kanske kan han hitta tillbaka dit?
Den här berättelsen ger kanske lite mod att våga släppa taget om sorg och det invanda och bekväma – eller det oönskade. Att våga ta klivet och göra förändringar, göra det du känner att du måste fast det är jobbigt. Leva livet levande! Det kanske till och med blir fantastiskt?
Författare: Tova Nordquist Nerén
Elisabeth Värnberg –
En av dom bästa böckerna jag läst. Det är allt från spänning till överraskningar, det är en inspirerande bok som ger en både glädje och tårar. Rekommenderar starkt!
Nathalie Persson –
Recension:
August har bara katten Berit att sköta om. Han bor långt in i skogen, i huset han själv byggt upp på en kulle. August tål inte solens värmande strålar, eller eldklotet som han kallar det. Han har inte heller några goda tankar om brevbärarens oväsen. Han stånkar förbi hans tomt och för oväsen samtidigt som han utökar den växande brev och tidningshögen på tomten.
För att plåga sig själv, lever han på sur mjölk och flingor.
Dagarna följer ett mycket inrutat mönster och det är som att varje dag levs om på nytt.
Det måste finnas en anledning till varför han plågar sig på detta sätt?
Augusts vardagsrutiner skakas om och han behöver hitta nya vägar. Kan det vara så att ett helt oväntat besök knuffar honom i rätt riktning?
Tankarna på livet innan ensamheten vaknar till liv och önskningar om att hitta tillbaka till något liknande, är det ens möjligt?
En mycket omskakande bok som når in i hjärtat. Trots mörkret som först fångar in dig för att sedan blomma ut. Att plåga sig själv istället för att se möjligheterna. Det krävs en stor portion mod och vilja att ta sig ur en negativ spiral. En stor sorg kan göra mycket skada. Man behöver hjälp för att hitta tillbaka och även kunna bearbeta sin sorg. Citat: “Leva livet levande”.
Författaren Tova har lyckats fånga en slående känsla av ensamhet. En kamp som inte kommer någonstans, utan behöver knuffas igång.
Den befriande och starka känslan att vilja komma vidare med sitt liv trots tragiska händelser.
En debutroman som når höga höjder och flippar vid precis rätt ställen. Jag ger en stor applåd för att Tova vågar lyfta fram tunga jobbiga saker. Man behöver tänka framåt…..